Anna-Karin

Mitt huvud! Vaknade med en schwer schwer huvudvärk och vääääääääldigt torr mun. ALDRIG MER!! (Som man alltid tänker när man vaknar bakis, men sen glömt bort när man är på´t igen..)

Jag hade kul. Vi var på fest med kompisar. Jag var mycket skeptisk till hela den tillställningen, men det var mycket mycket trevligt. Det var singstar och dansmatta. Jag är inte bra på något av det och var väl inte så jättesugen på just den ide´n, men efter lite övertalning och en stänkare så tänkte jag att nu kör vi! Det var faktiskt mycket roligt!
Det är som vanligt oron innan något som är värre än själva grejen. Träffade lite nya människor och det är trevligt. En person var jättetrevlig, rolig och levnadsglad. Det lyste positivitism om henne. Jag är glad att vi gick på den festen. Och jag som var sååååå skeptisk till hela den kvällen...tänk så fel ute man kan vara ibland.

Träffade Frida. Det var ju hur kul som helst! Hon var....om en säger...glad....alltså full...he he he. Men det var jag med. Vi gick från förfesten hem till oss och tog en stänkare, innan vi gick vidare mot stan. Det blev två kanske tre stänkare. I alla fall två och half. Dom slog till, inne på Birgers. De blev ju billigt. Köpte ju inget i baren. He he....behövdes ju inte om en säger....

Träffade även Maria och Dennis. Stod väl och babblade... säkert om samma sak...om och om och om igen :-/
Varför blir det så att primärminnet drabbas så hårt??  Visst är det just det som händer? Varför går annars en full människa på repeat? Ja ja...

Börjar så smått känna mig som en människa igen. Det är ju bra eftersom det vankas kalajs i eftermiddag. Syrran fyllde år tidigare i veckan och idag ska hon bjuda på fika som det sig bör...he he. Eine Tasse Kaffee und lite tårta. Mumsich!
Nu är hon och jag jämngamla. ;-) Nästa år blir hon helt plötsligt ett år äldre än mig, eller inte...hi hi hi.

Die ende.

Auf Wiedersehen!