Anna-Karin

Hur kan vissa personer bete sig som reeetards när dom är gäster på en restaruang eller bar?? Idag har det varit ett par stycken som tydligen inte vet hur man beter sig. T ex två damer (kärringar enligt mig just då) som för det första ser jättesura ut och luktar alldeles för mycket parfym, och för det andra INTE är nöjda med mack-utbudet. Montern var FULL!! ( 7 sorters olika smörgåsar som var relativt nygjorda)
Jag går fram mot som med ett leende och säger: - God morgon! Dom tittar inte ens på mig och säger inte heller ens hej.
- Hittar ni nåt som ni vill ha? säger jag efter en låååååång tystnad. (fortsatt leende, men det är svårt att hålla det uppe)
Dom svarar inte, dom fortsätter gärna diskutera smörgåsutbudet med varandra!! Vad är grejen!!! Så jag tar nästa gäst.
-Eh ursäkta mig nu fröken! Jag tror att vi var lite före.... (kärringarna kan nu öppna deras igensnipna läppstiftmålade munnar och säga någonting!)
Nu går jag igång ordentligt inombords. Men va fan!! Jag stod där i flera minuter, leendes och pratade med er ju för i helvete!!!! Och ni SVARADE INTE ENS!!!!!!!!
- Ja tack! säger jag och vänder mig om. (Givetvis med ett leende. ) -Ursäkta. Jag visste inte om ni ville ha något.
- Nej det vet vi ju inte heller. När plastades egentligen dom här mackorna? (What now? Dom ser inte bara sura ut, dom ÄR jävligt sura!) Det är bara en av kärringarna som pratar.
- Ja, en tio minuter sen. Min kollega kom nyss in med dom.
- Jaha. Dom blir ju så mjuka när dom plastas.

Jag tar då fram en macka som givetvis inte är mjuk eftersom när dom bakas i ugnen får dom ett ganska krispigt skal....
- Ni kan ju känna på den här, säger jag.
Dom känner på den.
- Men ska den vara så här hård?
Okej....ett djupt andetag nu Anna-Karin.
- Ja, hård och hård. Ytan blir ju lite krispig när man bakar dom i ugnen.
- Ja men det här kan man ju inte äta. ( Varför inte? Har du inte tänder, kärring?!!) Har du inget annat bröd?
- Jo, jag har ju ostfrallorna.... (tar fram en och dom ska givetvis klämma och känna)
- Men den här är ju alldeles mjuk! ( Vad är ert PROBLEM????????)
- Okej. Det här dom mackorna vi har. Vi har ju laxbagel och kalkonbagel oxå.
- Nej tack! Vi tar en salami och brie. En var alltså!

Jag lägger upp mackorna på ett fat.
- Vad vill ni dricka till?
- Har ni bara vanligt kaffe här, eller? Så tittar dom på mig med skeptiska ögon. ( Varför sån negativ inställnig? Kan du inte bara fråga om vi har t ex latte?)
- Nej då. Vi har... o så räknar jag upp våra olika kaffe.
- Ja men då tar vi varsin latte då.
Givetvis var det nåt fel på kaffet oxå men det viftar jag av mig. Jag ser nu slutet på den här lilla mysiga pratstunden. Ser i ögonvrån dom andra väntande gästerna och vill bara ta mig an dom. Dom ser glada ut.
- Då blir det 85 kronor var.
- VA!!?? Hur kunde det bli så här dyrt??
- Latten kostar 30, säger jag då och tror att dom sett prisskyltarna på mackorna eftersom som stått och glott in i montern i ca 5 MINUTER!!!
- Men vad kostar mackan?? utbrister kärringen.
Nu är jag på bristningsgränsen av vad kan ta.
- 55 kronor som det står på skyltarna, säger jag lite pikande.
- Det är ju hutlösa priser!
- Det är flygplatspriser, säger jag och ler lite.
- Ja nu förstår jag varför biljetterna är så billiga, säger ena tanten till den andra. Dom tittar menade på varandra.
- Ja, nu är det ju så att vi inte hör till Ryanair överhuvudtaget, säger jag. Vi är ett eget företag som hyr lokaler här på flygplatsen. Leendet är borta och jag vill bara ha pengarna så jag kan gå vidare. 85 kronor var då, tack.

Jag får pengarna och ÄNTLIGEN går dom iväg. Puh! Slänger iväg en menade blick till min kollega och hon viskar reeeetards. Ett ord som jag fört in på arbetet. Alla gäster som inte kan bete sig är reeeetards.
Jag ler. Skönt med arbetskamrater som förstår. Danke schön!!!

Die Ende.

Auf Wiedersehen