motorsågar, rugbytacklingar och vigsel
Söndagen som var så underbar hade kunnat gått riktigt illa. Nu gick det ju bra men kanske inte rigtigt som vi tänkt oss att det skulle vara någon timme innan vigseln.
Min älskling har målat våra dörrar här hemma och min syster har fixat handtagen. Det har varit så här att sovrumsdörren inte riktigt har funkat. Så min syster tog bort låsfunktionen på den. Men man måste ju ändå använda handtaget när man öppnar och stänger. Si det tänkte inte älsklingen på så när han skulle ringa vigselförättaren kl 14 så gick han in i sovrummet och bara drog igen dörren. Jag hörde att det där lät inte bra och sa till syrran:
- Jag hoppas han kommer ut nu.
Några sekunder senare knackar han på sovrumsdörren och säger:
- Älskling, jag kommer inte ut.
PAAAAAAAAAAANIK! Vad gör man nu? Men vi har ju kläderna där! Skrattar lite, skriker lite, vet egentligen inte vad som försegick innan syrran säger hur vi ska göra.
Syrran springer ut och ställer sig under sovrumsfönstret och jag ställer mig på balkongen. Älsklingen langar ut våra kläder genom fönstret och syrran langar dom vidare till mig på balkongen. Till sist hoppar älsklingen ut genom fönstret. Tur att vi bor på 1:a våningen. Men det är ju ändå typ 2 meter.
Sen kommer ju jag på att jag ska ha nåt mer innifrån sovrummet. Syrran ställer upp. Hon klättrar in i sovrumsfönstret via balkongen. Hon ger mig det jag ska ha. Sen kollar hon lite på dörren och jag börjar göra i ordning mig för vår stora stund. Sen hör jag:
- Kaaaaarin. Balkongen!!
Jag kommer ut på balkongen och vad får jag se? Jo min lillasyrra, som inte bara är yngre utan oxå ÄR liten, ja eller kort, ja ganska kort i alla fall, närmare bestämt 154,5, cm, den där halva cenitmetern är jääääkligt viktig, står i brygga mellan sovrumsfönstret och balkongen. Till sovrummet gick ju bra men tebax.....inte lika bra. Jag börjar skratta lite smått hysteriskt för jag inser att jag inte kan göra något. Jag kan inte direkt lyfta henne nu med min mage så jag skriker ut älsklingen på balkongen. Som tur är, är han nästan 2 meter och når henne bra och kan hjälpa henne så hon kommer helskadd tebax till balkonen. Men vilken syn de som gick förbi på trottoaren! ha ha ha ha
Men hur skulle det bli nu? Vi ska ju in och sova där sen. Jag vill åka och köpa en motorsåg och bara såga upp dörrfan! Ingen bra ide´tyckte syrran och älsklingen. Lite drastiskt , javisst, men jag tänkte väl inte helt klart då. Det blev liiite mycket helt plötsligt. Sen ville jag att älsklingen bara skulle göra en riktigt rugbytackling och springa ner dörren. Inte heller denna idé var något att ha. Konstigt va´? Syrran säger:
- Vi fixar det här sen. Nu fokuserar vi på att ni ska gifta er. Nu åker vi!
Ceremonin var jättefin och vädret var underbart. På vägen till restaurangen så får vi en present av syrran. Vi ska få bo på hotell på natten! Oooooo mysigt! Älsklingen säger:
- Carro! Planerade du det här med dörren eller?
Ja vad ska man tro, men så var det naturligtvis inte. Mycket passande var det i alla fall. :-)
Dagen efter när vi kommer hem är dörren öppen. Syrran och pappsen har varit och fixat. Tack.
Tack igen kära syster för söndagen. För allt, både det goda och det mindre goda. ;-) Den dagen kommer vi att minnas väl och det är ganska kul historia nu så här i efterhand. Ha ha ha
Kram
Min älskling har målat våra dörrar här hemma och min syster har fixat handtagen. Det har varit så här att sovrumsdörren inte riktigt har funkat. Så min syster tog bort låsfunktionen på den. Men man måste ju ändå använda handtaget när man öppnar och stänger. Si det tänkte inte älsklingen på så när han skulle ringa vigselförättaren kl 14 så gick han in i sovrummet och bara drog igen dörren. Jag hörde att det där lät inte bra och sa till syrran:
- Jag hoppas han kommer ut nu.
Några sekunder senare knackar han på sovrumsdörren och säger:
- Älskling, jag kommer inte ut.
PAAAAAAAAAAANIK! Vad gör man nu? Men vi har ju kläderna där! Skrattar lite, skriker lite, vet egentligen inte vad som försegick innan syrran säger hur vi ska göra.
Syrran springer ut och ställer sig under sovrumsfönstret och jag ställer mig på balkongen. Älsklingen langar ut våra kläder genom fönstret och syrran langar dom vidare till mig på balkongen. Till sist hoppar älsklingen ut genom fönstret. Tur att vi bor på 1:a våningen. Men det är ju ändå typ 2 meter.
Sen kommer ju jag på att jag ska ha nåt mer innifrån sovrummet. Syrran ställer upp. Hon klättrar in i sovrumsfönstret via balkongen. Hon ger mig det jag ska ha. Sen kollar hon lite på dörren och jag börjar göra i ordning mig för vår stora stund. Sen hör jag:
- Kaaaaarin. Balkongen!!
Jag kommer ut på balkongen och vad får jag se? Jo min lillasyrra, som inte bara är yngre utan oxå ÄR liten, ja eller kort, ja ganska kort i alla fall, närmare bestämt 154,5, cm, den där halva cenitmetern är jääääkligt viktig, står i brygga mellan sovrumsfönstret och balkongen. Till sovrummet gick ju bra men tebax.....inte lika bra. Jag börjar skratta lite smått hysteriskt för jag inser att jag inte kan göra något. Jag kan inte direkt lyfta henne nu med min mage så jag skriker ut älsklingen på balkongen. Som tur är, är han nästan 2 meter och når henne bra och kan hjälpa henne så hon kommer helskadd tebax till balkonen. Men vilken syn de som gick förbi på trottoaren! ha ha ha ha
Men hur skulle det bli nu? Vi ska ju in och sova där sen. Jag vill åka och köpa en motorsåg och bara såga upp dörrfan! Ingen bra ide´tyckte syrran och älsklingen. Lite drastiskt , javisst, men jag tänkte väl inte helt klart då. Det blev liiite mycket helt plötsligt. Sen ville jag att älsklingen bara skulle göra en riktigt rugbytackling och springa ner dörren. Inte heller denna idé var något att ha. Konstigt va´? Syrran säger:
- Vi fixar det här sen. Nu fokuserar vi på att ni ska gifta er. Nu åker vi!
Ceremonin var jättefin och vädret var underbart. På vägen till restaurangen så får vi en present av syrran. Vi ska få bo på hotell på natten! Oooooo mysigt! Älsklingen säger:
- Carro! Planerade du det här med dörren eller?
Ja vad ska man tro, men så var det naturligtvis inte. Mycket passande var det i alla fall. :-)
Dagen efter när vi kommer hem är dörren öppen. Syrran och pappsen har varit och fixat. Tack.
Tack igen kära syster för söndagen. För allt, både det goda och det mindre goda. ;-) Den dagen kommer vi att minnas väl och det är ganska kul historia nu så här i efterhand. Ha ha ha
Kram
Kommentarer
Postat av: Carrie
jag hade verkligen velat få se nämnda eskapader iaf! Grattis igen förresten.
Postat av: lillsis
hahaha. jadu sis, vilken jädra dag du! :D du tog en risk när du bjöd med mig, du vet ju att jag tycker om att sätta en liten twist på saker och ting... ;) men nu är ni gängade iaf, det är ju huvudsaken!
Postat av: Lajsa
Haahah! Vad roligt...! Men härligt att ni hade en sån härlig dag i alla fall! kram kram och grattis igen!
Trackback
